Men varför? Har politikerna blivit mer skandalomsusade – eller har journalistiken förändrats?
På Verian (tidigare Sifo) analyserar vi löpande hur partier och partiledare syns i medierna genom rapporten Mediemätaren. Under 2024 granskade vi över en halv miljon artiklar och eterinslag om svensk politik – och ett mönster stod ut: skandaler tog en större plats än på länge.
När vi sammanställde 2024 såg vi att nästan en tiondel av all politisk nyhetsrapportering handlade om skandaler. Det är en femdubbling jämfört med 2019.
Året inleddes med Miljöpartiets interna kris och kokainspår på riksdagens toaletter. Socialdemokraterna brottades med kontroverser kring Jamal El Haj, Kristdemokraternas interna splittring gav upphov till Folklistan och mitt i EU-valrörelsen avslöjade Kalla Fakta Sverigedemokraternas trollfabrik – en nyhet som dominerade debatten i veckor.
Och det fortsatte. S-lotterierna, Anna Kinberg Batras rekryteringsstrategi, en gängkriminell på Jimmie Åkessons bröllop, Vänsterpartiets antisemitismdebatt och brottsanklagelser mot en centerpartist i Stockholm.
Om vi sammanfattar året var det bara Liberalerna som inte drogs in i en större medial skandal – även om de hade sina egna utmaningar.
Det finns flera förklaringar till varför skandaler blev ett så dominerande inslag i nyhetsrapporteringen under 2024.
Tidöpartierna har hållit ihop utåt och visat färre offentliga motsättningar än tidigare regeringskonstellationer. I vår analys ser vi att nyhetsrapporteringen om det politiska spelet har minskat från 23 till 14 procent jämfört med förra regeringen.
Även om sakpolitik fortfarande dominerar politisk rapportering, har vissa frågor förlorat sin konfliktfaktor. Lag och ordning, det största ämnet 2024, är ett område där partierna har närmat sig varandra. Utrikespolitik, den näst största frågan, är ett område där partier ofta visar enad front. Framför allt i en orolig omvärld.
När klassiska konfliktlinjer suddas ut behövs nya berättelser – och skandaler blir en perfekt dramaturgisk ersättare.
En central fråga är vad som driver skandalrapporteringen – är det mediernas nyhetsvärdering, eller har politikerna helt enkelt gett dem mer att rapportera om?
Det vi vet är att många av de mest uppmärksammade skandalerna 2024 startade med journalistiska avslöjanden.
Den största? Kalla Faktas granskning av Sverigedemokraternas trollfabrik.
Över 10 000 artiklar och inslag producerades enbart i nyhetsmedia. Det är en enorm siffra – motsvarande ett par skandaler per decennium med ett så stort genomslag i Sverige.
Men vad blir effekten?
Skandaler skapar klick och rubriker, men de påverkar också hur politiken uppfattas. I den årliga Förtroendebarometern, som Verian gör för Medieakademin, ser vi att endast 16 procent av svenskarna har förtroende för politiska partier. Det är en nedgång jämfört med 2023, men snarare en återgång till den låga förtroendenivå vi såg före pandemin.
Samtidigt kan vi se att skandaler faktiskt påverkar opinionen. Verian mäter löpande hur allmänheten uppfattar nyhetsrapporteringen om partierna, och där ser vi ett tydligt mönster: skandaler gör att allmänheten lägger märke till partiet betydligt mer än exempelvis sakpolitiska utspel, om då på ett negativt sätt.
Effekten var särskilt tydlig för SD, S och V under 2024, och dessa partier såg också en nedgång i opinionen.
Men det är viktigt att nyansera bilden:
Kommer skandaler fortsatt att dominera? Det finns argument både för och emot. Vi är bara ett och ett halvt år från nästa riksdagsval, och det politiska spelet mellan partierna lär ta större plats – särskilt med Centerpartiets stundande partiledarval. Även konfliktlinjer inom sakpolitiken kommer sannolikt att hamna i fokus ju närmare vi kommer valet.
Samtidigt inleddes 2025 med turbulensen kring den nationella säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm – en skandal som drog ut på tiden i flera veckor. Dessutom har årets början präglats av en inrikespolitisk debatt som nästan tystnat. Skolskjutningen i Örebro skapade enighet över partigränserna, en samstämmighet som förstärktes ytterligare under andra halvan av februari när Donald Trump återigen satte världen i gungning.
Bara sedan Donald Trump tillträdde har han nämnts nästan sex gånger mer i svenska medier än vår egen statsminister. Vad betyder det för hur inrikespolitiken bevakas och prioriteras?
Det är tydligt att journalistiken spelar en central roll i hur vi ser på politik och makthavare. Skandaler får stort genomslag – men vad innebär det för väljarnas förtroende? Och hur påverkar det samspelet mellan medier, politiker och allmänhet?
Den som arbetar med kommunikation och påverkan behöver ha svaret på de frågorna.
På Verian mäter vi vilka frågor som dominerar den mediala debatten, hur olika aktörer syns och hur allmänheten uppfattar det. Vi följer löpande vad svenskarna pratar om i fikarummet, vid middagsbordet eller över en öl.
Vill du ha en verklig förståelse för samhället och den sektor du verkar inom? Prata med oss.
Mer kunskap kring opinion och mediebild.
Mediemätaren för helåret 2024 omfattar 461 000 artiklar och eterinslag. För den som arbetar med opinionsbildning finns goda möjligheter att se hur de egna frågorna hanteras i nyhetsflödet kring regeringsunderlaget och oppositionen. Hör av dig!
Lyssna för att förstå människor. Det är vad demokrati handlar om och det är vad som krävs för att förändra samhället. Vår rapport Mediemätaren ger oss viktiga insikter om vad som påverkar människors uppfattningar och beteenden. Medier, både sociala och redaktionella, har en enorm betydelse för medborgarnas förståelse för den politiska makten. Vad som lyfts och glöms bort, hur partier och händelser vinklas påverkar starkt vad vi röstar på. Och om vi alls röstar.
Fokus på nyhetsmedia
Mediemätaren erbjuder värdefulla insikter om nyhetsmedias rapportering kring svenska partier och partiledare. Vi analyserar allt som nämner riksdagspartierna eller deras partiledare. De senare rapporterna baseras på drygt en halv miljon artiklar och eterinslag per år. Datainsamlingen för talade medier hjälper All Ears oss med. Använd och dela gärna innehållet från Mediemätaren med hänvisning till källan.
Ulla von Lochow, system- och processansvarig, dataanalytiker
+46 701 84 22 45