Under 2024 har skandaler dominerat den politiska nyhetsrapporteringen på ett sätt vi sällan sett tidigare. Vi behöver nog gå tillbaka till Toblerone-affären eller Håkan Juholt för att hitta ett år där politiska skandaler varit så genomgripande i nyhetsflödet.
Men varför? Har politikerna blivit mer skandalomsusade – eller har journalistiken förändrats?
På Verian (tidigare Sifo) analyserar vi löpande hur partier och partiledare syns i medierna genom rapporten Mediemätaren. Under 2024 granskade vi över en halv miljon artiklar och eterinslag om svensk politik – och ett mönster stod ut: skandaler tog en större plats än på länge.
En explosion av skandalrapportering
När vi sammanställde 2024 såg vi att nästan en tiondel av all politisk nyhetsrapportering handlade om skandaler. Det är en femdubbling jämfört med 2019.
Året inleddes med Miljöpartiets interna kris och kokainspår på riksdagens toaletter. Socialdemokraterna brottades med kontroverser kring Jamal El Haj, Kristdemokraternas interna splittring gav upphov till Folklistan och mitt i EU-valrörelsen avslöjade Kalla Fakta Sverigedemokraternas trollfabrik – en nyhet som dominerade debatten i veckor.
Och det fortsatte. S-lotterierna, Anna Kinberg Batras rekryteringsstrategi, en gängkriminell på Jimmie Åkessons bröllop, Vänsterpartiets antisemitismdebatt och brottsanklagelser mot en centerpartist i Stockholm.
Om vi sammanfattar året var det bara Liberalerna som inte drogs in i en större medial skandal – även om de hade sina egna utmaningar.
Nyhetsdramaturgin och politikens nya spelregler
Det finns flera förklaringar till varför skandaler blev ett så dominerande inslag i nyhetsrapporteringen under 2024.
1. Färre partipolitiska konflikter
Tidöpartierna har hållit ihop utåt och visat färre offentliga motsättningar än tidigare regeringskonstellationer. I vår analys ser vi att nyhetsrapporteringen om det politiska spelet har minskat från 23 till 14 procent jämfört med förra regeringen.
2. De sakpolitiska striderna minskar
Även om sakpolitik fortfarande dominerar politisk rapportering, har vissa frågor förlorat sin konfliktfaktor. Lag och ordning, det största ämnet 2024, är ett område där partierna har närmat sig varandra. Utrikespolitik, den näst största frågan, är ett område där partier ofta visar enad front. Framför allt i en orolig omvärld.
När klassiska konfliktlinjer suddas ut behövs nya berättelser – och skandaler blir en perfekt dramaturgisk ersättare.
Journalistiken som drivkraft
En central fråga är vad som driver skandalrapporteringen – är det mediernas nyhetsvärdering, eller har politikerna helt enkelt gett dem mer att rapportera om?
Det vi vet är att många av de mest uppmärksammade skandalerna 2024 startade med journalistiska avslöjanden.
Den största? Kalla Faktas granskning av Sverigedemokraternas trollfabrik.
Över 10 000 artiklar och inslag producerades enbart i nyhetsmedia. Det är en enorm siffra – motsvarande ett par skandaler per decennium med ett så stort genomslag i Sverige.
Men vad blir effekten?
Skandalernas pris
Skandaler skapar klick och rubriker, men de påverkar också hur politiken uppfattas. I den årliga Förtroendebarometern, som Verian gör för Medieakademin, ser vi att endast 16 procent av svenskarna har förtroende för politiska partier. Det är en nedgång jämfört med 2023, men snarare en återgång till den låga förtroendenivå vi såg före pandemin.
Samtidigt kan vi se att skandaler faktiskt påverkar opinionen. Verian mäter löpande hur allmänheten uppfattar nyhetsrapporteringen om partierna, och där ser vi ett tydligt mönster: skandaler gör att allmänheten lägger märke till partiet betydligt mer än exempelvis sakpolitiska utspel, om då på ett negativt sätt.
Effekten var särskilt tydlig för SD, S och V under 2024, och dessa partier såg också en nedgång i opinionen.
Men det är viktigt att nyansera bilden:
- De flesta skandaler påverkar inte väljarstödet.
- När de gör det, är effekten oftast kortvarig.
- Relativt få skandaler leder till bestående förändringar i opinionen.
Vad händer 2025?
Kommer skandaler fortsatt att dominera? Det finns argument både för och emot. Vi är bara ett och ett halvt år från nästa riksdagsval, och det politiska spelet mellan partierna lär ta större plats – särskilt med Centerpartiets stundande partiledarval. Även konfliktlinjer inom sakpolitiken kommer sannolikt att hamna i fokus ju närmare vi kommer valet.
Samtidigt inleddes 2025 med turbulensen kring den nationella säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm – en skandal som drog ut på tiden i flera veckor. Dessutom har årets början präglats av en inrikespolitisk debatt som nästan tystnat. Skolskjutningen i Örebro skapade enighet över partigränserna, en samstämmighet som förstärktes ytterligare under andra halvan av februari när Donald Trump återigen satte världen i gungning.
Bara sedan Donald Trump tillträdde har han nämnts nästan sex gånger mer i svenska medier än vår egen statsminister. Vad betyder det för hur inrikespolitiken bevakas och prioriteras?
Vill du förstå hur opinionen formas?
Det är tydligt att journalistiken spelar en central roll i hur vi ser på politik och makthavare. Skandaler får stort genomslag – men vad innebär det för väljarnas förtroende? Och hur påverkar det samspelet mellan medier, politiker och allmänhet?
Den som arbetar med kommunikation och påverkan behöver ha svaret på de frågorna.
På Verian mäter vi vilka frågor som dominerar den mediala debatten, hur olika aktörer syns och hur allmänheten uppfattar det. Vi följer löpande vad svenskarna pratar om i fikarummet, vid middagsbordet eller över en öl.
Vill du ha en verklig förståelse för samhället och den sektor du verkar inom? Prata med oss.
Mer kunskap kring opinion och mediebild.
Om Mediemätaren
Mediemätaren för helåret 2024 omfattar 461 000 artiklar och eterinslag. För den som arbetar med opinionsbildning finns goda möjligheter att se hur de egna frågorna hanteras i nyhetsflödet kring regeringsunderlaget och oppositionen. Hör av dig!
Mediemätaren är en guldgruva för den som är intresserad av samspelet mellan människor, politik och medier.
Demokrati handlar om att lyssna
Lyssna för att förstå människor. Det är vad demokrati handlar om och det är vad som krävs för att förändra samhället. Vår rapport Mediemätaren ger oss viktiga insikter om vad som påverkar människors uppfattningar och beteenden. Medier, både sociala och redaktionella, har en enorm betydelse för medborgarnas förståelse för den politiska makten. Vad som lyfts och glöms bort, hur partier och händelser vinklas påverkar starkt vad vi röstar på. Och om vi alls röstar.
Fokus på nyhetsmedia
Mediemätaren erbjuder värdefulla insikter om nyhetsmedias rapportering kring svenska partier och partiledare. Vi analyserar allt som nämner riksdagspartierna eller deras partiledare. De senare rapporterna baseras på drygt en halv miljon artiklar och eterinslag per år. Datainsamlingen för talade medier hjälper All Ears oss med. Använd och dela gärna innehållet från Mediemätaren med hänvisning till källan.
Ulla von Lochow, system- och processansvarig, dataanalytiker
+46 701 84 22 45

Mediemätaren helåret 2024
Aldrig tidigare i Mediemätarens historia har vi summerat ett publicitetsår som i så hög grad kretsar kring skandaler och politisk oenighet i partierna. Men även om en tiondel av rapporteringen rörde skandaler, handlade den absoluta lejonparten om politiska sakfrågor. Bland dessa dominerade lag, ordning och utrikespolitik.
Mediemätaren september till december 2024
Problem hos nästan alla oppositionspartier, inga stora nyhetstoppar och en agenda som dominerades av, tja vad? Ser vi början på "Fördel Tidö"?
Mediemätaren maj till augusti 2024
Mediemätaren
EU-valspecial 2024
Mediemätaren
januari till april 2024
Mediemätaren
september-december 2023
Rekord för lag och ordning, samtidigt som Jimmie Åkesson för första gången nämns mer än S-ledaren. Och något har hänt med miljödebatten, som plötsligt är avsevärt större i nyhetsmedia än sociala medier. Trots de tuffa tiderna tar ekonomi inte riktigt fart i den politiska debatten.
Mediemätaren
maj till aug 2023
Mediemätaren
januari till april 2023
Årets första Mediemätaren, det politiska samtalet i nyhetsmedier och sociala medier, ger en bild av politiker och allmänhet i osynk.
Mediemätaren
oktober till december 2022
Mediemätaren september till oktober 2022
Mediemätaren
augusti 2022
Mediemätaren special: Hur politik diskuteras i media. Specialnedbrytning för att se vilken sakfrågeprofil som förmedlas för alla partier och partiledare.
Mediemätaren
april till juli 2022
Våld, i och utanför Sverige, präglar det politiska samtalet i media under perioden april till juli.I nyhetsmedia dominerar Natoansökan och Ukraina. Det gör att utrikespolitik och försvar & beredskap tar mycket plats på medieagendan.
Mediemätaren januari till mars 2022
Mediemätaren oktober till december 2021
Mediemätaren augusti till september 2021
Vårt perspektiv
Här får du regelbundna uppdateringar om aktuella samhällsfrågor, med fakta och insikter från oss.
Fyll i dina uppgifter om du vill du att vi håller dig uppdaterad med liknande insikter, direkt till din mejl.
Du kan avsluta prenumerationen när du vill.