.svg)
BackAktörer inom insamling och givande har ett högt anseende i Sverige. Annars skulle vi varken skänka dem pengar eller tid. Men alla har inte samma förutsättningar. Precis som i nyhetsvärdering, verkar närhet spela roll.
Finns det en närhetsprincip som agerar osynlig kraft för insamlingsorganistioner i Sverige? Det verkar onekligen så när vi ser resultatet av Anseendeindex Insamling och givande 2024.
Högst anseende 2024
Liksom 2023 toppar Barncancerfonden (82), Min Stora Dag (78) och Läkare Utan Gränser (77) Verians Anseendeindex Insamling och givande 2024. Det innebär att allmänheten i Sverige, baserat på resultatet av fem separata frågor, tycker att det är dessa som har högst anseende bland insamlingsorganisationer. Tillsammans med Cancerfonden (75) passerar de gränsen för det som är ett Högt Anseende i sin kategori. På pallen byter Min Stora Dag och Läkare Utan Gränser plats.
Närhetsprincipen som osynlig kraft
Det finns en påtaglig skillnad mellan den övre och nedre delen av anseendelistan: De insamlingsorganisationer som har högre anseende fokuserar på barn i Sverige och sjukdomar som drabbar oss i Sverige.
Fungerar närhetsprincipen som anseendehöjare, precis som den ökar nyhetsvärdet i kontakt med redaktioner? Det verkar onekligen så.
Kännedom kritisk för anseende och givande
Två aktörer som sannolikt skulle gynnas anseendemässigt av högre kännedom är Civil Rights Defenders och Oxfam. De ligger lågt både i kännedom och anseende, de har inte heller intuitivt greppbara namn som exempelvis Reumatikerförbundet, med låg kännedom men högre anseende.
Rätt kontaktytor för ökad kännedom
För att bygga både kännedom (hög räckvidd) och anseende (rätt budskap) hos allmänheten är nyheter i media helt avgörande för insamlingsorganisationerna.
Varannan svensk möter er i nyhetsflödet (46%), att jämföra med reklam där endast var fjärde möter er (26%) eller sociala medier där ni kommer i kontakt med var sjunde (15%).
För en organisation med begränsad budget blir effektiv användning av rätt kontaktytor kritiskt. Om du behöver argument, finns här fem skäl.
Givarviljan minskar – ökad kamp om pengarna
Det är färre som svarar att de tänka sig att stötta en insamlingsorganisation med pengar. I år svarar 40 procent ganska eller mycket troligt, mot varannan (50%) i fjol. Förändringen går hela vägen till svarsskalans motsats, 33 procent svarar inte alls eller inte särskilt troligt i år, mot 26 procent 2023. Kampen om givarna har hårdnat.
Vill du veta mer om resultaten, diskutera dem eller fråga om metoden; hör av dig!
