– Vi håller på att återupprätta staten. En sådan möjlighet får vi inte vart femte eller tionde år. Detta är ett historiskt vägskäl.
Uttalandet tillhör Syriens nye ledare Ahmed al-Sharaa som är citerad i DN. En hållbar grundlag kan ta 2-3 år att säkerställa i samråd med internationella juridiska experter. Därtill behövs en omfattande folkräkning och tid för politiska partier etablera sig och nå ut. Först därefter kan det första valet efter al-Assad hållas, om ungefär fyra år.
Hur skapar ett land en stabil, fredlig, demokratisk framtid efter ett mer än ett decennium av krig?
I Syrien och andra länder där regimen fallit och framtiden är osäker, står samhället inför en monumental uppgift: att bygga en ny grund att stå på. Författningsbyggande handlar om mer än att skriva lagar. Det handlar om att skapa stabila samhällskontrakt, regler och strukturer som kan hålla över tid. Men hur kan externa aktörer som Sverige stötta detta på bästa sätt – och vilka fallgropar finns?
En ny rapport sammanfattar tre decenniers erfarenhet av att bistå länder i deras författningsbyggande. Den lyfter fram hur stöd kan göras effektivt och vilka lärdomar som kan dras av tidigare insatser, med Sverige som ett av exemplen. Verians Samantha Smith och Johanna Lindström är experter inom utvärdering och var med i arbetet kring rapporten, tillsammans med Cheryl Saunders, Andy Carl och Anna Dziedzic, för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA).
Att bygga en helt ny författning är både komplext och politiskt till sin natur. Det krävs förhandlingar och övergångsperioder i arbetet med att både utforma och sedan genomföra en konstitution. Kontexten spelar alltid roll – varje lands historia, samhällsstruktur och internationella relationer sätter sin prägel på processen.
Externa aktörer kan bidra med finansiering, juridisk expertis, medling och stöd till dialog. Men balansen är känslig:
Hur hjälper man till utan att ta över? Hur respekterar man det nationella ägandet av processen och säkerställer att stödet ger verklig nytta?
Rapporten identifierar fyra nyckelfaktorer för att förstå vad som gör externt stöd framgångsrikt:
Sverige har en lång tradition av att stötta freds- och konstitutionsbyggande. Men som rapporten visar är utmaningarna många, särskilt i konfliktzoner där geopolitiska intressen är starka och samhällen präglas av trauma. Här blir balansen mellan fredsbyggande och författningsbyggande avgörande. För att ge kvinnor och civilsamhällesorganisationer möjlighet att delta i dessa processer kan involveringen av externa aktörer vara av kritisk betydelse.
Vi lever i en tid där demokratin på många håll utmanas. Författningsbyggande, fredsbyggande och hållbar utveckling är sammanflätade processer som kräver långsiktig planering och samordning mellan aktörer. Rapportens slutsats är tydlig: externt stöd kan göra skillnad, men det kräver både finkänslighet och anpassningsförmåga.
När världen står inför så stora utmaningar är fakta, erfarenhet och långsiktighet avgörande. Genom att lära av historien kan vi bidra till att forma framtiden på ett sätt som gör världen lite mer stabil och rättvis.
Kontakta mig om du vill veta mer om hur vi arbetar med Samhällsutveckling och utvärdering.