Möjligheternas och utmaningarnas år för norra Sverige

De senaste åren har den geografiska kartan ritats om. 1970-talets flyttbidrag för att få norrlänningar att flytta söderut har bytts mot en närmast Klondikeliknande stämning i framför allt Västerbottens och Norrbottens län. Stora företag har etablerat sig och fler planeras. Arbetslösheten är nu den lägsta i landet. Samtidigt riskerar de nordligaste länen att hamna i en akut bristsituation, där arbetskraft, bostäder, skolor och sjukvård inte hinner med i den snabba utvecklingen. Frågan är hur människor från södra Sverige ska kunna lockas norrut. 2023 är onekligen möjligheternas och utmaningarnas år för norra Sverige.

Bäst arbetsmarknadsutsikter i norr och en mer positiv syn på integration

Arbetslösheten i Sverige skiljer sig mycket åt mellan olika regioner. Till skillnad från åren före pandemin, då arbetslösheten var lägst i Stockholms och Uppsala län, är arbetslösheten nu lägst i Västerbottens och Norrbottens län. I Västerbottens län har nivån i april 2023 fallit till 3,9 procent, vilket kan jämföras med genomsnittet för hela landet på 6,3 procent. Högst är arbetslösheten i Södermanlands län med över åtta procent, visar Arbetsförmedlingens statistik.

Den låga arbetslösheten är troligen en viktig anledning till att boende i norra Sverige överlag har en mer positiv syn på hur Sverige kan hantera migration. I en av våra undersökningar från 2022 svarade var tredje (32 %) att möjligheterna för Sverige att hantera en ökad migration var bra medan två av tre ansåg att möjligheterna var dåliga (62 %). Bryter vi ut resultatet för Västerbottens län ser bilden annorlunda ut: Så många som 43 procent ansåg att möjligheterna att hantera en ökad migration var bra medan bara 50 procent ansåg att möjligheterna var dåliga.

Befolkningsökningen snabbast i södra Sverige

Trots att Norra Sverige har en stark utveckling på arbetsmarknaden ser vi ännu ingen större effekt på befolkningstillväxten. När vi studerar SCB:s befolkningsstatistik för 2022 är det fortsatt de södra delarna av landet som står för merparten av befolkningsökningen. Av en sammanlagd ökning i Sverige på 65 000 personer under 2022 står Norrland för endast 1 000. De verkliga snabbväxarna är istället Stockholms, Västra Götalands, Skåne, Hallands och Uppsala län.

Det enda av Norrlandslänen som sticker ut med tydlig befolkningstillväxt är Västerbotten. Här ökar befolkningen särskilt snabbt i Skellefteå och Umeå, sammanlagt med över 2 000 personer. Medan Skellefteås tillväxt är ett direkt resultat av de stora investeringarna från Northvolt är Umeås starka position också en följd av universitetet. Västerbottens befolkningsökning under 2022 är en första indikation på att den starka arbetsmarknaden och etableringarna börjar få effekt på inflyttningen.

Delad bild – risk för bristsituation inom en rad områden

Utvecklingen i de norra delarna av Sverige pekar onekligen i olika riktningar. Å ena sidan ser vi att arbetslösheten ligger lägst i de norra delarna av landet samtidigt som fortsatta investeringar kommer att göra regionen alltmer ekonomiskt intressant. Å andra sidan är befolkningstillväxten överlag låg i Norrland, med undantag för i Umeå och Skellefteå.

Vi ser också att den snabba utvecklingen skapar olika bristutmaningar. I medierna rapporteras om skolor som stänger i Kiruna till följd av lärarbrist, sjukhus som har svårt att rekrytera personal och företag som skriker efter kompetens. I dagarna publicerades dessutom en nyhet om rekordlånga väntetider för en bostad i Skellefteå.

Ökat anseende och högre attraktivitet nycklar till framgång

För att norra Sverige ska kunna lösa de utmaningar som finns behöver fler människor söka sig till till regionen. Att regionen har ett gott anseende och ses som attraktiv blir centralt för att lyckas. När vi gör anseendeundersökningar är det fem övergripande områden som ligger till grund för ett starkt anseende:

1. Bra övergripande rykte
2. Gott personligt intryck
3. Högt förtroende
4. Hög kvalitet i tjänster
5. Framgång 

Regionerna i norra Sverige behöver ha dessa fem perspektiv i åtanke i arbetet med att locka till sig nya invånare. Lyckas de förmedla en positiv övergripande känsla av regionen? Finns det en personlighet och känsla av samhörighet i bilden av länen? Ses de som framgångsrika med en hög kvalitet på både samhällstjänster och fritid? 

Grundläggande är också att öka kännedomen om länen i norra Sverige, att veta mer än bara namnet på länet. I många fall är bilden som finns förlegad beroende på bristande kunskap om vad som pågår i regionen. Att öka kännedomen i resten av Sverige är därför en viktig förutsättning för att lyckas nå ut med den önskade bilden våra nordligaste län. För kanske är det där som det händer allra mest i Sverige just nu.